Fly high and crasch like a superstar !

Hmm ett ögonblick blir nog svårt att välja något, men med tanke på att jag har en grå vecka
så får de bli när jag fick reda på att mormor dött, minns den dagen så klart än idag, och då är det ändå flera år sedan.

Jag visste att de inte var långt kvar, mamma var uppe på sjukhuset och jag hade match på nynäs.
Då spelade jag i Strömsbro och vi mötte mitt gamla lag GGIK. vi hade 2-3 avbytare och ändå vann vi, blev 4-3 eller nå sånt om jag minns rätt, var nog den bästa match vi spelat någonsin, tränarn hade min telefon för mamma hade lovat att ringa om de hände något, varje byte frågade jag om de hade ringt, men det var tyst.

Natta var och kollade för jag gick med henne hem, skulle gå förbi pappa och göra något, och det var där då, i pappas hall som telefonsamtalet som jag fruktat kom.
Det ända jag minns av det är att allting stannade, var som om allt försvann, jag bara stod där. Natta förstod ju såklart,
Mamma kom iaf och hämtade oss och lille syrran (var hos en kompis på andra sidan gatan).

Jag saknar min mormor, men jag vägrar tro på att hon är borta.
Jag är helt övertygad om att hon håller koll på oss, vart hon än är.