ko....

Vill skriva men har verkligen ingenting att skriva, det känns så hopplöst att,
alltid när jag behöver snacka så orkar du inte, jag förstår det, samtidigt
som det alltid gör lika jäkla ont, så fruktansvärt irriterande men men.

haft en toppenhelg med min älskade tiff iaf,

sitter och kollar på kalender flickorna och funderar över allt...
hur kan något som skulle vara så bra, blev så fel alltså..


så jäkla tyst nu när syrran har åkt hem, hatar den här känslan,
när man känner sig så jäkla ensam, när tystnaden äter upp en inifrån ut.

har inte ens kvar min älskade data heller så, vet inte om det är bra eller dåligt, det återstår att se men,

snart är det februari iaf kan man åka hem och träffa lite folk.



Få hit ditt bleka arsel någon gång och ge mig en kram jävel någon gång ska det vara så sjukt svårt?!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0