03: Mina föräldrar

Eller ska jag säga min mamma?
Jag har egentligen bara 1½ minne av min far sen jag var liten, och med liten menar jag upp till 15-16 års åldern
Så jag har väl inte så mycket om säga om honom mer än att jag är sjukt besviken och ledsen över
att han inte vill ha med mig i sitt liv. Jag är den enda av barnen han inte träffar, kanske beror det på mig oxå
jag har ingen motivation till att prata med honom, när jag vet att han ändå inte är intresserad,
han var inte ens och kollade på min SM-final, hur många pappor skulle skippa nå liknande?
Men min mamma däremot, hon är underbar, hon är bäst, alltid ställt upp för mig om det har varit något
Hon har fått tagit en extra stor roll då pappa inte vart i bilden direkt mycket.
Det roliga är att jag och mamma har kommit varandra närmare efter att jag flyttat, mer vuxet relation nu.
Är det något man undrar så ringer man mamma.
sen får vi ju inte glömma Niklas, mammas "nya" han har väl vart med i bilden sen jag var 5-6 år eller något,
han blev pappan jag aldrig hade, men ändå aldrig vart pappa svårt att förklara på nå vis, men det är han som
skjussar, lämnar hämtar och flänger runt som en gnu för att vi damer där hemma ska vara nöjda och glada, ställer
alltid upp. även om det är under protest så gör han det.
alltid lika skoj att se han och mamma disskutera .P
Älskar den bilden !
(jag och mamma sommarn 09)'
Mamma och Niklas
(Ewa maraton 09)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0