Fly high and crasch like a superstar !

Vilken jäkla helg det vart, helt sjukt hur trött man kan vara, hela kroppen är brutalt misshandlad
och mitt psyke omfg aldrig mer,
skavsår på ställen jag inte trodde var möjliga, och jag tog mig runt, ingen bra tid alls, men jag tog mig runt,
jag är besviken på mig själv,  jag vet själv att jag kunde gjort så mycket mycket bättre, men benen bar mig inte, jag släpade mig runt med två betongblock i 19 km det är som det är, får ta nya tag till cykelvasan och tjejmilen som är de nya projekten.

Dock vet jag iaf hur det känns att få kramp nu iaf, rätt äcklig upplevelse faktiskt, men man har ju inte levt förren man gjort allt dumt man kan göra.

bilder ligger på de andra datorn så det läggs upp sen när jag är klar med alla skolarbeten (kanske kan ta ett tag, men det lär ju göras iaf...


Kanske var det bättre förr, kanske blir livet inte lättare, för ju mer man vet, ju mer komplicerat blir allt, varför kan jag inte bara skita i dig?
Jag hatar dig för du får mig att bli som jag blir när jag hör din röst, och då ska vi inte ens gå in på resten...

Life is a bitch, men skam den som ger sig !