ingen komentar

Allt snurrar i ett inferno i mitt lilla huvuvd,
vilken väg ska man gå?
vilka ska man säga hej då till, vilka ska man välkommna?
vilka har en rätt att bli en del av mitt liv, eller rättare sagt vilka vill jag ha i mitt liv ?

säger bara
david gray - sail away <--- säger allt om mitt tillstånd för tillfället,


jag springer runt i mörkret och fumlar efter hjälp

de jag inte inser är att ju mer jag söker, ju svårare blir det,

en hjärta och hjärna skriker på hjälp, en hjälp man bara kan finna hos sig själv,

Så frågan är hur man ska kunna hitta nå svar om man ständigt ställer nya frågor?


dax att inleda en ny fas i livet,
men som man sagt så många ggr förut, kommer en tid i våra liv som kommer igen

känner mig glad på ett emo sätt, eller så står jag bara på stand by tills vidare,
frågan är vad folk vill mig?

jag har blivit en sån där reservplans figur, jag går att vara med, men jag är inte den man först tänker på...


hmm udda det här blev,
senate dagarna har man bara tänkt tillbaka till den gamla goda tiden i nian när livet lekte,
var nog ett av de bättre åren i mitt liv faktiskt, undra hur mycket man har förändrats egentligen sen den tiden?
om de nu är något alls vill säga, men det borde man ju ha gjort annars är de ju ocå lite tragiskt fast åt andra hållet :p


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0