Vilken jäkla helg

Ja vad säger man? inget blev direkt som man tänkt sig på gott och ont,
en händelserik tid det här, förstår inte att tiden kan gå så fort men ändå krypa fram.
som den gågna veckan har verkligen krypit fram, ändå känns det som om dagarna flyger förbi.

Jag vet vad som gäller, du har fått mig att förstå, ändå kan jag inte sluta undra om det verkligen är
så du vill ha det?

Frågor utan svar, som de sa i nån låt, 1 svar ger bara 1000 nya frågor, känns som det är lite så.
För när nöjer man sig med bara ett svar?

Tiden får ha sin gång så märker vi vad som händer...
jag längtar sjukt mycket efter nästa år med både rädsla och mod, om ett år ska jag stå på egna ben, då finns det inga undantag, då är det bara så det är. men samtidigt vet jag att vägen dit kommer bli lång och krokig och antagligen inte
gå den väg jag hoppats på.

När blir det kolmården? kommer jag någonsin få se mina små efterlängtade pingviner?
känner jag den grabben rätt så kommer det bli aldrig, alltid något som ska göras före, varför inser jag
det inte bara?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0