Milen....

Japp då var söndagen äntligen här då, vilken jäkla dag, inte mycket sömn nu inte, inte mycket av något egentligen.
men det blir väl bättre snart hoppas jag, inbillar jag mig saker eller händer det faktiskt saker med mig?
den stora fråga, jag som hatar att inte veta, det är kanske det värsta som finns.

Nu tycker jag verkligen synd om min lilla älskling, nu börjar den hacka bara när man skriver här oxå, det är med sorg i hjärtat som jag börjar inse att det här kanske är början på slutet på en väldigt fin tid tillsammans.

Jag har blivit berorende av , . : sånna tecken det är ju skit tungt, men så är det, varför? jag som aldrig har brytt mig förut,
men iaf jag och lilla maria som dessutom var små bakis idag gick milen, i stekande sol och 27 grader, det är inget att rekomendera när stigen/gången/vägen är skit, sämre "spår" får man leta efter, men nu har vi iaf gjort det, så nu kan vi stryka det, dock lär vi nog inte göra om det de närmaste månaderna för så skit som det där var, var det länge sedan man vad med om något så dåligt, men det är gjort nu iaf, vi tog oss runt levandes iaf, inte blev vi styckade av väskbärarna heller.

Nej ska man göra klart de jäkla labbarna nu då, så man har det gjort, så lär jag fixa matten oxå, vilken lång dag det här kommer bli känns det som, men men man har iaf en vecka ledigt nu, innan jobbet börjar, mitt jätte långa sommarlov !

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0